lights will guide you home

blömöhö

Kategori: Personligt, Vardag

Jag känner ett latent behov av att skapa och producera något. Få något klart. Då vänder jag mig hit! Det känns liksom som om jag bockar av något när jag har skrivit här en stund. Samtidigt som jag blir smått irriterad på den här bloggjäveln för när jag inte känner någon skrivlust utan bara skriver här ändå förstår jag inte riktigt varför jag har den. Kanske sitter det någon jävel där ute som bara stör sig på mig och som använder den här bloggen för att luska ut något nytt smaskigt som hänt i mitt liv. För så KÄND är jag ju nämligen. Nä, men därför har jag startat en ny blogg. Där jag skriver ännu hemligare saker och sånt som jag tänker och känner. Och till er stora sorg kommer jag inte berätta vad den heter. Mohaha. Kanske, i framtiden. Men nu får ni nöja er med den här tråkbloggen. 
 
Vad gäller min tidigare nämnda kreativitet har den tagit mer fart, som sig bör på höstkanten. Har börjat rita litegrann men ändå så pass mycket att jag går runt med färgglada fingrar. Passar bra in här på Il caffé på Södermalm. En kreativ person. Kanske lajvar jag mer det personlighetsdraget än faktiskt anammar det på riktigt. Men äsch hur gör man det på riktigt då? Alla här gör väl saker "på riktigt". Ha. Nä, skämt och sido, jag älskar ju det här, skitnödiga Söder. 
 
Idag ska jag i alla fall fortsätta på min nya bild. Tvätta. Volontärjobba. Kanske bada? Min favoritsyssla, att göra det MYSIGT. Dessutom ska jag söka ett jobb som min föredetta kollega vill få in mig på. Kanske vore något. På fredag ska jag, som den ofestiga SU-studenten jag är ta mig till en studentfest på skolan. Det blir skoj! På lördag ska jag gå på Karlaplans loppis och på kvällen har Matte lockat med raggmunk och bärs på Götgatan. Det blir fint som snus.
 
BLÖ nu blir jag äcklad av det här utfläkandet. Ska ta en promenad i mina gamla kvarter nu. 

Tomtebloss

Kategori: Personligt, Texter/Kreativitet

Det jag tänker på. Att nu har det gått snart tre månader och jag sitter på tåget igen, tillbaka till Stockholm. Staden där jag bor. Jag tänker på att det här är sommaren som jag kom över honom. Som om ett jobbigt myggbett slutat klia efter alla år. Nu kan det inte rivas upp nåt mer och börja blöda för nu existerar det inte ens längre. 


Jag tänker och känner på höstluften. Det känns som skolstart och lite vemod för något nice är slut. Men det är friskt och kanske lättare att andas. Allting kommer hända!

Jag längtar efter min lilla lägenhet på Gärdet. Jag längtar efter att få rita där. Min lillebror säger att han ska starta upp något typ av litet företag åt mig så att jag kan sälja saker jag ritat till folk. Kanske sälja prints? Kanske vore det en sporre att rita mer, jag älskar ju det. Tänker bara att jag måste våga utmana mig lite mer i det, rita grejer jag inte brukar. Svårare grejer. 

Jag tänker tillbaka på i fredags också som var så himla fint med alla mina fina nära och kära på trädgårdsfest hemma på Bockarpsvägen. Min mamma sa att det bubblade kärlek i luften den kvällen och det gjorde det fasen. Vi känner så många fantastiska och fina människor.

Å så tänker jag på någon som gör mig jätteglad.


Almunecar

Kategori: Personligt

Jag känner till din kropp     
Varje linje, jag vet den
Jag vet hur det känns när den skakar bredvid min
Och jag vet hur det känns när den inte gör det