lights will guide you home

.

Kategori: Bilder

 

I'm doin things that I don't wanna do

Kategori: Personligt, Vardag

Det är en kall och snöig onsdag i Stockholm. Kom precis hem från Lisa och Fred. Trött. Fortfarande jullov. Ska laga lite mat och sen ta ett bad. Imorgon är det helg igen och Lisa och jag ska laga god mat och dricka rödvin med Agnes hos mig. På måndag börjar skolan igen och det känns okej. Det står ett par nya fina Adidas Hamburg på en skokartong på golvet hos mig. Och jag har köpt batterier till min stämningsapparat till gitarren. Snart kan jag en Lisa Ekdahl låt. Jag längtar till vår, jeansjacka, sneakers, hörlurar, solbrillor och bärs i solen!
 
Sådär ere nu och det är bra!

knark

Kategori: Texter/Kreativitet

En gång när jag var liten, kanske 8-9 år, var mamma och jag på loppis i Väderstad. Jag har ett väldigt tydligt minne om var (om det nu stämmer, det vet jag egentligen inte), i föredetta (om det nu inte används längre, det vet jag inte heller) biblioteket som ligger mitt emot Schwenkes konditori. Där var det utförsäljning på böcker och bokmal som jag var då öste jag på med en hel del olika. Vi packade i travar med böcker i gamla IKEA-kassar och tuffade hem till Mjölby igen. Väl hemma packade jag varsamt upp mina fynd och bläddrade lite grann. Plötsligt var det en bok som fångade min uppmärksamhet lite extra. Trots att jag var så ung hade jag hört om det stora läskiga fenomentet knark. Det enda jag egentligen visste var att alla som knarkar dör och alla som knarkar blir konstiga. Vilken drog det än var. Just denna bok visade sig handla om just detta, knark. Den hårda pärmen var svart och framsidan pryddes av en illustration föreställande en kvinna med en spruta i armen. När jag insåg detta slängde jag in boken i mitt skåp på mitt rum och löste dörren med den lilla böjda nyckeln illa kvickt.
 
När jag senare på kvällen skulle sova var det som om hela skåpet bultade i takt med mina hjärtslag. En stor klump av ångest samlades i hela mitt rum och jag kunde inte tänka på något annat. Jag hade en bok om knark i mitt rum. Det var så ångestfyllt! Något så hemskt som knark fanns i mitt rum. Sent sent somnade jag den kvällen.
 
Samma visa nästa kväll, och kvällen efter det. Några dagar senare bultade knarkskåpet så mycket att det nästan flyttade på sig. Jag mådde så himla dåligt över detta. En kväll när jag heller inte kunde sova steg jag upp ur min säng, trippade fram till skåpet och vred om nyckeln. Längst ned på hyllan låg den och det kändes som kvinnan med kanylen i armen kunde se mig. Jag tog snabbt boken och sprang ner till källaren och ut genom dörren och slängde boken rakt ner i soptunnan. Knölade ner den långt ner så att mamma eller pappa inte skulle se att jag hade ägt en knarkbok.
 
En konstig historia från en liten Alice. I min lägenhet på Gärdet har jag också ett skåp (kanske är det till och med samma) och längst ned i det skåpet har jag låst in alla mina juridikböcker. Haha, lika mycket ångest det!